Att våga ta betalt

Alla som startat nåt eget tror jag nån gång ställt sig frågan om de verkligen ska ta betalt. Det kanske gäller något de brinner för eller något de själva byggt upp. Ett intresse som växt sig större. Och som plötsligt ska börja hjälpa till med försörjningen. Som ska inbringa de där pengarna så att sysslan ska kunna fortsätta och livet ska kunna gå runt.

Oftast är det svårare att beräkna betalningen när det handlar om tjänster. När det inte är rena fysiska produkter som ju är lite enklare att sätta ett pris på. Men med tjänster blir det svårt. Inte ska väl jag ta betalt? Kanske är det mina släktingar, vänner och bekanta som först nyttjar dessa tjänster.

För tex hantverkare så kan ju gränsdragningen vara svår för när man ska ta betalt. Av en släkting? En kompis? En som man känner lite ytligt?

Det här är ju också något jag kommit i kontakt med när det gäller yogan. Och lite såhär tänker jag:

– Skulle jag inte ta betalt så skulle det signalera att jag inte kan min sak. Att det inte är någon kvalitet på mina pass.

– För att jag ska kunna hålla kurser så behöver jag köpa in vissa attribut. Tex filtar, mattor och ljus. Jag behöver också kopiera upp passen på papper och kanske ska jag bjuda på te eller smoothies.

– För att den som kommer på passet ska få nåt av mig så behöver den också ge mig nåt. Alltså, om den vill ha en skön upplevelse och känna att yoga gav dem nåt, så ska det faktiskt kosta lite pengar.

Så om jag bestämt mig för att ta betalt, var ska jag lägga nivån? Tar jag för mycket betalt så avskräcker jag nog många. Tar jag för lite så kan det ju också nästan avskräcka. Det var det där med kvalitet, nu igen. ”Nä, hon kan nog inte sin grej.” Och så behöver man ju kunna betala för sina utgifter.

Så det gäller att hitta en rimlig nivå. Kanske ganska rabatterat innan jag är certifierad kundaliniyogalärare och sedan på en lite högre nivå när jag är färdig.

Yoga Bhajan, som tog kundaliniyogan till väst, sa alltid att man kan börja lära ut direkt som man har lärt sig lite om yogan. Man ska börja direkt. Och det är också då som man lär sig som bäst. Genom att lära ut och själv praktisera. Och skulle jag inte ta betalt alls så skulle jag inte kunna hålla på att ordna med kurser. Och det är ju det jag vill.

Sen är det såklart skillnad om man håller i ett pass och skänker intäkterna till välgörande ändamål. Eller håller prova-på-yoga för någon som inte kan betala, tex på en skola. Eller bara håller det för sina vänner eller sin familj.

Hur ställer du dig till detta med att ta betalt för tjänster? Någon mer än jag som uppfattar det som svårt? Eller som kanske inte tycker att man ska ta betalt?
image

Annonser

Långa djupa andetag

Hur har du det med din andning? Är den snabb och ytlig, eller långsam och kommer ända från magen? Oftast andas vi väldigt snabbt och gärna bara uppe i bröstet. Inte nog med att vi går och drar upp axlarna, vi har även en spänd andning. Konsekvenserna av det blir att luften i lungorna inte byts ut i lika stor utsträckning som den borde. Det skapar även en massa spänningar i nacke och huvud. Och så ger vi inte kroppen den avslappning som den så väl behöver.

Så hur kan vi komma till bukt med det?

Ett sätt är såklart att göra yoga. Där jobbar vi med att släppa på spänningar men även på att andas och röra oss på ett bättre sätt, så att vi slipper dessa problem.

Inom kundaliniyogan är det medvetna andetaget något av den viktigaste byggstenen. Vill vi förbättra vår andning och samtidigt stärka vårt hjärta och våra lungor så är just medvetenheten en avgörande faktor.

Ett grundläggande andningssätt är här det långa djupa andetaget. Då ska man andas så långsamt det bara går, med strävan att andas så få andetag som möjligt per minut. Så här gör man:

• Enklast att börja med är att ligga på rygg när du övar, tills du fått in tekniken. Ligg med benen lite isär, armarna längs med sidorna och handflatorna vända uppåt. Slut dina ögon och känn hur kroppen slappnar av. Lägg vänster hand på magen och höger hand på bröstkorgen. Hela tiden ska vi ha mummen stängd och andas med näsan. (Vad det beror på kan du läsa mer om här.)

• Ta ett djupt andetag in och dra luften ända ner i magen, som sakta höjs och blir stor när den fylls med luft. Din vänstra hand ska alltså höjas. När du andas ut så sänks magen (och handen) igen. Andas in igen och känn hur luften riktigt fyller hela magen som expanderar och blir stor. När du andas ut så sänks magen. Fortsätt prova några gånger till.

• Nu ska vi istället andas med bröstkorgen. Så när du andas in så ska din vänstra hand vara stilla och istället är det höger hand, som ligger på bröstkorgen, som ska höjas. Andas sedan ut och känn hur höger hand sänks ner. Andas in långsamt igen och känn hur bröstkorgen riktigt expanderar, så att luften kommer långt ner i lungorna. In i varenda alveol, längst ner i lungorna, byts luften ut. Andas ut och töm bröstkorgen på luft. Andas in igen och känn hur bröstkorgen också expanderar ut åt sidorna och bakåt ryggen. Hela du höjs en aning när luften pressas ut och bak. Andas långsamt ut och fortsätt så några gånger. Vänster hand ska hela tiden vara stilla.

• Nu förflyttar vi höger hand upp till nyckelbenet och mot sidan av den högsta delen på revbenen/bröstkorgen. Hit ska vi nu dra luften när vi andas in. Rörelsen blir inte så stor här, men vi ska ändå känna att det bara är den övre delen som höjs och sedan sänks när vi andas ut. Fortsätt så några gånger, med långsamma andetag och där luften sprids så gott det går runt nyckelbenen.

• Nu ska vi lägga ihop dessa tre sätt att andas. Så börja med att ta ett djupt andetag in och fyll magen, som expanderar (och vänster hand höjs). Sedan fortsätter du med att fylla bröstkorgen helt och sedan upp till nyckelbenen. Glöm inte att expandera i sidled och bakåt också. Börja sedan att andas ut åt andra hållet, dvs luften töms först vid nyckelbenen, bröstkorgen sänks och magen sänks. Långsamt långsamt. Vänta en liten stund med att andas in igen, tills kroppen ger tecken på att du behöver det. Sedan andas du långsamt in igen. Först i magen, sedan bröstkorgen och sist nyckelbenen. Vänta en liten stund med att andas ut och gör det först vid nyckelbenen, bröstkorgen sänks och sedan magen.

• Fortsätt såhär en stund med att andas långa djupa andetag. Sträva efter att andas så långsamt som möjligt.

• Räkna gärna dina andetag under en minut och se om du efter lite träning kan komma ner under fem andetag per minut. (Ett andetag är när du andas in och ut.) Kanske kan du tillslut komma ner till mellan ett och tre andetag per minut.

Nu har vi medvetet jobbat med vår andning. När vi andas långsammare så slår även hjärtat långsammare och det sänker vårt blodtryck och minskar belastningen på hjärtat. De långa djupa andetagen renar vårt blod, stärker vårt parasympatiska nervsystem, som gör oss lugna, pumpar spinalvätska till hjärnan vilket ger oss energi. Det reglerar även kroppens ph-värde, som hjälper oss att hantera stressiga situationer. Aktiverar och renar våra nervbanor. Hjälper oss att bryta omedvetna vanor, såsom osäkerhet och rädslor. Ger oss kapaciteten att hantera negativitet och känslor, gör oss klarare och ger oss mer tålamod. Och mycket mer. Så det är bara att börja jobba med långa djupa andetag. Du har inget att förlora på det!

 

Att räcka till – en yogakurs för kvinnor

Vi kvinnor har en förmåga att ta lite för mycket ansvar på lite för många ställen. Det är karriärer, skjutsningar av barn, städning, föreningsuppgifter, storhandlingar, bullmammor, utseendefixering och för att inte tala om all denna maten som ska lagas.

Under hösten kommer jag att starta upp kundaliniyogakurser för kvinnor. De vänder sig till dig som behöver få lite tid för dig själv. Som kanske alltid finns till för andra, men som inte lika ofta tänker på dig själv. Om  vi ska kunna vara bra mammor, partners, vänner och kollegor, så är det dags att vi tar hand om oss själva.

Vi träffas under fyra tillfällen och gör härlig yoga tillsammans, mediterar, delar erfarenheter och  dricker grön smoothie. Du får möjlighet att gå till djupet på dig själv och se efter vem du vill vara.

Funderar du på hur du ska räcka till i ditt livspussel? Kom och yoga och känn skillnaden!

Jag återkommer med datum för kursstart, men skicka gärna din intresseanmälan redan nu, om du känner att detta är något för dig. Antal platser är väldigt begränsat, så först till kvarn. Vi kommer vara i en lokal hemma hos mig, 8 km norr om Karlstad.

Pris för 4 tillfällen är 400:-, inkl. kompendie med övningar och grön smoothie efter varje pass. (Det låga priset beror på att jag inte är certifierad yogalärare än, så passa på!)

Dela gärna till dina vänner som du tror skulle behöva detta. Varmt välkommen!

Intresseanmälan görs genom att mejla mig på: meryoga@mail.com.

Dont try to fit in citatMer YOGA åt folket logga

Svårigheter med vegetariskt och linsbiffar

Att övergå till att äta vegetariskt var ingen svårighet för mig. Det kändes mest bara naturligt och jag förändrade mina inköp och min matlagning ganska snabbt. Kanske beror det på att hela jag är uppvuxen som en vegetarian, där mina föräldrar odlade själva och lagade all mat från grunden. Såklart är det inte så för alla.

Men även om man inte känner sig så hemma bland bönor och linser så finns det idag ett oerhört stöd att hitta på internet eller i någon av alla fina vegetariska kokböcker. Även butikernas utbud av alternativ till kött har fullkomligt exploderat. Vilket ju såklart är jättekul. Jag som bor i en ganska liten storstad har nu även lättare att hitta vegetariska alternativ på restauranger.

Fler har helt enkelt fått upp ögonen för att vi måste dra ner på vårt köttätande och det har blivit mer socialt accepterat.

Men även om jag är medveten och har en vilja av att helt utesluta kött så finns det ändå något i vägen för att jag ska kunna leva den förändring som jag vill se i världen. Jag är nämligen den som handlar mat i vår familj och alla de andra vill ha sin köttbit när vi grillar, den där korven till makaronerna och skinkan på mackan.

Vad gör man då? När man inte får med sin omgivning på sin förändring? (Där kan jag ju delvis räkna in min yogapraktik också. Men det får bli ett senare inlägg.)

Kanske går det att börja med lite kompromisser? Att jag är vegetarian behöver inte gå ut över alla andra. Men samtidigt så vill jag ju inte alltid laga dubbelt. Men kanske att kött inte behöver vara huvudrätten. Det kanske bara kan vara en liten sidorätt.

Att hitta rätter som passar för oss alla är ju det bästa. Så här kommer en favorit hemma hos oss! Hur gör du för att få hela familjen att hänga på dina idéer?

Linsbiffar

Blanda: ett ägg, en burk färdigkokta linser, ca en dl mjöl och ca en matsked ströbuljong. (Eller andra kryddor som ni gillar!)

Rör ihop till en tjock smet. Kanske behövs lite mer mjöl. Forma till runda bullar och tryck till dem i stekpannan så de blir platta. Stek sedan några minuter på varje sida tills de fått fin färg. Vi brukar servera med kokt potatis, kokta morötter, ärtor, gräddsås och lingonsylt. Det går alltid hem!

 

Yogalärarutbildning igen

När jag berättar för någon att jag går en yogalärarutbildning så blir de alltid lite förvånade när jag säger att den håller på ett helt år. ”Hur svårt kan det va egentligen?” tänker de nog. Och tänker man att jag bara ska kunna lära ut lite rörelser, så låter det såklart långt med ett år. Men det är ju så mycket mer än så. Det här är ett axplock av vad kursen innehåller:

  • Yogisk historik  och filosofi
  • Forskning på yoga
  • Fysiologi och anatomi. Både yogisk och västerländsk.
  • Andningstekniker
  • Yogisk livsstil med sunda matvanor, örter och matens påverkan.
  • Yoga för olika åldrar och humanologi
  • Meditation och mindfulness
  • Mantrasånger
  • Förberedelse för yogaklass, med pedagogik, etisk kod, rollen som lärare, ansvar som lärare.

Under året är det totalt åtta träffar och vi har hittills genomfört fyra utav dem. Senast i helgen var vi på Ängsbacka (onsdag kväll till söndag kväll), som är en kursgård några mil norr om Karlstad. Ängsbacka, en fantastisk plats på jorden.

Jag kan utan tvekan säga att den här kursen är en av de bästa sakerna jag gjort i mitt liv. Näst efter att föda barn. För så mycket som jag lär mig om yoga. Men framförallt om mig själv. Jag lär mig att se vem jag verkligen är innerst inne. Även om jag trodde att jag visste det redan. Men nu finns en annan djuphet och en annan förståelse. En förståelse för att allt är okej. Jag är okej. Det är okej. Allt är precis som det ska vara. Och hela gruppen finns där för varandra. Vi har skrattat tillsammans. Gråtit tillsammans. Öppnat oss för varandra och stöttat varandra.

Nu är det långa fyra månader tills vi ses nästa gång. Och tills dess har vi i läxa att undervisa minst åtta pass. Att göra yoga på egen hand, samma pass minst 40 dagar i rad. Och lite läs- och skrivuppgifter. Men allt känns bara roligt. Och spännande. Yogan är liksom här för att stanna i mitt liv.

Det har börjat bra. Jag har gått upp före alla andra här hemma på morgonen (och tro mig, det blir ganska tidigt) för att göra en timmes yoga. Så hade jag tänkt fortsätta. Inte bara i 40 dagar. Jag hoppas att den här härliga energin håller i sig länge till. Annars får jag höra av mig till någon av mina kurskamrater för att få lite pepp. Eller för att få lite medhåll om att det faktiskt är lite jobbigt att ändra en vana. För gruppen finns där. Och min härliga yogaresa fortsätter. Följ gärna med, om du vill!

Ängsbacka maj med Sada sat

 

Ytterligare ett tillfälle för Sadhana

Söndagen den 5:e juni kommer jag och kära Anna återigen till Yogainstitutet (Sveagatan 14 i Karlstad) för att hålla i morgonyoga. Den här gången satsar vi på att dubbla antalet deltagare sen sist. Det känns inte som en omöjlighet. Vi hoppas såklart att du också kommer!

Den här gången blir det Anna som håller i själva yogapasset, och jag håller i mantrasångerna. Om andan faller på så kanske vi till och med kör livemusik. Vem vet.

Liksom sist så börjar vi med att recitera Japji, de 40 verserna på ghurumuki, kl 06.30. Du är välkommen att ansluta ända fram till kl 07.00 då vi låser dörren och börjar morgonens yogapass. Efter det så sjunger vi mantran under 62 minuter (det måste du prova, det är fantastiskt) och sedan (vid 9-tiden) avslutar vi morgonen med yogisk bovetegröt för den som vill.

Sadhanan samlar in pengar till välgörande ändamål, vilket innebär att du betalar det du känner att du vill och kan för dagen. (Riktpris sätter vi till 150 kr.) Du behöver inte anmäla innan om du vill komma. Grötfrukosten kostar 30 kr och önskar du avnjuta den efter passet så är det dock bra om du meddelar detta i förväg.

Alla som är intresserade är välkomna att komma och prova på, men vi kommer inte gå igenom några grunder i kundaliniyoga under passets gång. Det beror på att vi enligt yogiskt tradition ska vara så tysta som möjligt på morgonen.

Aquarian Sadhana ger dig energi som räcker minst resten av dagen. Kom och prova om du inte tror mig!

Mer info finns här. Har du några frågor så kan du skriva i kommenstarsfältet här eller mejla mig på meryoga@mail.com.

Tona ut

Efter varje yogapass så tonar vi tillsammans ut som en avslutning av passet. Först sjunger vi sången ”May the long time sun” två gånger och avslutar med tre långa ”Sat nam”.

På samma sätt som vid intoningen sätter vi ihop händerna i böne mudra, med handflatorna ihop, underarmarna parallella med golvet och tummarna mot bröstbenet.

Vi tar ett djupt andetag in, håller andan och andas ut igen. Sedan andas vi in för att tillsammans sjunga:

May the long time sun
shine upon you
All love surround you
And the pure light within you
Guide your way on

Sången handlar om att ge kärlek till sig själv. Och kanske även till någon annan särskild person som man tänker på. Det handlar om att välsigna sig själv och våga ge sig själv uppskattning.

Efter det så chantar vi tillsammans tre långa Sat nam.

”Sat” betyder Sann. Det som inte förändras. Det som är evigt. Det som finns i oss igenom alla förändringar. Genom  kroppens förändring. Tankarnas förändring. Känslornas förändring.

”Nam” betyder identitet. Jag är det som inte förändras. Jag är inte min kropp eller mina tankar eller mina känslor. Jag är det som är komplett. In och igenom allting. Det är min identitet.
Om du vill läsa om varför vi tonar in och hur vi gör det så kan du göra det här. 

Om att orka med sina barn

Ibland får jag frågan hur jag kan orka med tre barn. Och det är ju absolut en berättigad fråga. För det skulle kunna vara hur jobbigt som helst. Med vakennätter, alltid någon som är gnällig, alltid någon som behöver hjälp med något, syskonbråk, trotsåldrar, fotbollsträningar och ett konstant ropande av -Maaaammaaaaaaa!

Men jag väljer att inte se det så. Det är inte så mycket hur man har det, utan hur man tar det, tycker jag. Och nu tänker jag säga det: yogan hjälper mig att ta det bra! Yogan ger mig ett otroligt tålamod, den hjälper mig att inte hetsa upp mig över småsaker och den ger mig en inre trygghet om att det är lugnt. Det ordnar sig och allt är som det ska vara.

Så vad är det då som ger mig detta extra tålamod? Det är inget hokuspokus. Det är fysik. Låt mig förklara!

Det är många övningar i kundaliniyoga som bygger upp vår inre styrka och ökar vår uthållighet. Vi gör oftast en övning under några minuter och det kan kännas väldigt jobbigt att tex hålla armarna sträckta rakt uppåt under tre minuter. Vårt nervsystem säger åt vår kropp att ta ner armarna. Men då är det viktigt att hålla ut tills övningen är klar. För då lär vi nervsystemet att vi kan klara av jobbiga situationer. De känslor som kan uppstå när vi sitter där med armarna uppsträckta är samma känslor som hindrar oss från att utvecklas inom andra områden av livet. Och om vi klarar av att hålla ut så blir det lättare att klara andra utmaningar som vi ställs inför i livet och vardagen. Så när jag hjälper min fem-åring med skosnörena, samtidigt som sju-åringen hysteriskt skriker något från trädgården och min ett-åring själv klättrat upp i soffan, så behöver inte stresspåslaget bli lika högt om jag yogat.

Genom att träna kundaliniyoga så tar vi kontroll över stressen i vårt liv. Det går inte för kroppen att vara stressad samtidigt som vi andas långa djupa andetag. Och genom att vi djupandas lugnar våra tankar och känslor ner sig samtidigt som kroppen slappnar av. Om man regelbundet tränar kundaliniyoga så får man ett starkare nervsystem och kan hantera stressade situationer bättre.

Förutom att stärka nervsystemet så stimulerar vi även vårt körtelsystem när vi tränar kundaliniyoga. Ta bara som exempel när vi utför en övning. Oftast ska vi då ha slutna ögon, med fokus på vårt tredje öga, som är en punkt mellan våra ögonbryn. När vi fäster blicken där så stimuleras hypofysen, som är kroppens viktigaste körtel och som sitter i hjärnan bakom ögonen. Att stimulera och stärka körtelsystemet gör bl.a. att vi förebygger sjukdomar och förbättrar vårt immunförsvar.

När vi gör kundaliniyoga så växlar vi mycket mellan ansträngning och vila. Det är vanligt att vi tror att det är ansträngningen som ger oss mest. Att det är då som kroppen byggs upp. Men egentligen är det i vilan som kroppen kan ta åt sig allt som hänt under ansträngningen. Och vilar vi inte ordentligt i ett yogapass så kan inte kroppen tillgodogöra sig allt. Det är alltså när vi tar dessa långa djupa andetag som kroppen jobbar på riktigt. Och att öva på att snabbt kunna gå ner i varv är något som vi har väldigt mycket nytta av i vardagen också. T.ex. när pulsen ökar för att min ett-åring vägrar få på sig overallen och vi redan är sena till något. Då kan jag lura kroppen att allt är okej, genom att andas lugnt och på så sätt stressar jag inte upp mig. Det gör hela påklädningsprocessen mycket smidigare, oftast.

Så yogan hjälper oss alltså att reducera stress samt att bättre hantera stressade och jobbiga situationer. Den gör oss också mindre sjuka och mer avslappnade och lugna.

Men om det är såhär. Hur kommer det sig då att inte alla gör yoga? Ja, det är en väldigt bra fråga. Kanske vet man inte om det. Eller så tror man inte på det.

Men jag lovar att det hjälpt mig otroligt mycket. Jag känner mig som en mycket bättre mamma nuförtiden, sedan jag började med yogan. Jag har mer ork, bättre tålamod och ett större lugn. Det har till och med flertalet i min omgivning märkt.

Och nu har jag inte ens nämnt hur många allvarliga sjukdomar vi kan förebygga med hjälp av kundaliniyoga. Så är det något jag rekommenderar, så är det att yoga. För dig själv och för din omgivnings skull. Alla tjänar på att må bra! Och självklart är det inte bara om du har tre småbarn som yoga gör skillnad. Alla har vi väl vardagssituationer som kan göra oss frustrerade, irriterade eller upprörda. Och dessa situationer kommer antagligen inte försvinna. Men din inställning till situationerna kommer säkerligen förändras.

Att hålla i en Sadhana

I lördags var det dags för mig att hålla i min första Sadhana, som är den yogiska morgonrutinen. Till min hjälp hade jag Anna, som också läser till yogalärare. Vi hade bestämt att vi båda skulle läsa Japji, som man enligt Aquarian Sadhana ska börja med att recitera. Vi kunde inte verserna utantill (såklart, det är 40 verser på språket gurmuki, så det tar ett tag att lära sig) men läste den tillsammans med en inspelning.

När vi skulle börja läsa så var salen tom. Inte en enda person skulle få höra vårt trevande att försöka uttala orden på rätt sätt. Klockan var halv sju, den första lördagen i maj och där satt vi två. En massa ljus var tända och utanför hade Karlstads sol redan gått upp.

Men så öppnades ytterdörren. Och en ung man kom in. Vi skulle inte behöva vara helt ensamma. Och då öppnades dörren igen. Och in kom en äldre man haltandes på en käpp. Då får jag erkänna att pulsen ökade lite på mig, som ju snart skulle hålla i yogapasset. Att hålla i ett vanligt yogapass gör mig faktiskt inte särskilt nervös, även fast jag inte gjort det så många gånger. Men medicinsk yoga, som det kallas när man gör lite enklare övningar och som skulle behövas för mannen med käppen, var inget jag förberett varken mig eller yogapasset på. (Han behövde sitta på en stol under större delen av passet.) Den andra yngre mannen var helt nybörjare på kundaliniyoga. Så hur gör man då på sin Sadhana, som ska vara ett energifyllt pass, med få pauser och väldigt lite prat?

Lite improvisation såklart. Men med de ramar jag bestämt från början, med yogapasset ”Cleanse the body and disease prevention”. Och jag tror det gick ganska bra.

Efter yogapasset guidade Anna oss in i meditationen, som är speciell för Aquarian Sadhana. Då sjunger vi nämligen sju olika mantran, under 62 minuter, tillsammans. Den yngre mannen gick under det andra mantrat. (Men jag fick ett meddelande av honom att han uppskattat yogan men inte haft ro i kroppen att stanna kvar och meditera.) Den äldre mannen höll ut hela vägen. Så efter att vi tonat ut tillsammans så tackade vi mannen så mycket för att han hade kommit. Han sa att han brukade gå på medicinsk yoga men att han varit lite nyfiken på Sadhana och tyckte väldigt mycket om den stunden vi delat tillsammans. Han berättade att han har MS och därför har väldigt svårt med vissa rörelser. Men att just det här passet känts väldigt skönt för hans kropp, trots att det var många övningar som var helt omöjliga för honom att göra. Så han undrade om han kunde få passet, så att han kunde fortsätta att öva hemma. Såklart att han fick! Och mitt hjärta blev alldeles varmt av mannens innerliga glädje för vad yogan gjorde med hans sjuka kropp.

Men han hade bråttom hem. Så det blev bara Anna och jag som åt gröt efteråt. Gröt med massor av goda yogiska kryddor, frön och färsk frukt på. Och vi pratade igenom hur vår första Sadhana hade gått. Vi kom fram till att man får de utmaningar som man klarar av. Och att vi gärna utmanar oss själva någon mer gång. För den yogiska morgonrutinen är magisk och jag hoppas att du någon gång får uppleva den!

Tona in

Varje gång vi gör kundaliniyoga så tonar vi in först och jag tänkte försöka förklara vad det är och varför vi gör det.

Intoningen går till så här:

– Sätt ihop händerna (i böne mudra, som det kallas), underarmarna parallella med golvet och pressa handflatorna lätt mot varandra. Sätt tummarna mot bröstbenet.

– Ta ett djupt andetag in och ut tillsammans och andas sedan in för att tillsammans ljuda: Ong namo guru dev namo, tre gånger.

– Ta sedan ett djupt andetag in och håll andan. Hör mantrat ljuda inom dig. Andas ut.

Intoningen görs av många olika anledningar:

• ‘Ong namo guru dev namo’ betyder ungefär ‘Jag bugar mig inför den inre kreativa kraften som tar mig från mörker till ljus’.

•  Vi vänder fokus inåt till vår egen kreativa kraft. Och till vår inre visdom, som vi alla har, men som vi ofta inte plockar fram.

• Vi behöver säga till kroppen att det är dags för yoga. Vi rattar in rätt frekvens så att kroppen är redo.

• Vi tackar också oss själva för vår kraft att gå från mörker till ljus och från stagnation till öppenhet och expansion.

• När vi tonar in får vi också kontakt med alla andra yogalärare. En styrka och ett nät från Yogi Bhajan, äldre yogamästare och ända fram till dagens yogalärare. En gyllene länk för oss alla samman.

• Det är också ett skydd för hela gruppen. Så att vi håller kundalinikraften inom oss och så att energierna bara blir så kraftfulla som de ska bli.

Intoningen ska alltid ske innan själva kriyan, dvs yogapasset, börjar.

Ong namo duru dev namo