Sovande yogabebis

Den bästa starten på dagen får jag när jag tar en stund för mig själv och gör yoga. Men det är inte alltid så lätt att få till den tiden med små barn. Vissa mornar vaknar de små liven extra tidigt och då kan det bli yoga med barn istället. Inte alltid lika lugnt kanske, men det brukar funka det med.

Min minsta vaknar ibland lite onödigt tidigt. En vintermorgon tyckte till och med hon att det var lite väl tidigt. Efter en stund på yogamattan kröp hon upp i min famn och somnade där. Jag satt med korslagda ben och bara njöt en stund.  Sedan la jag ner henne bredvid mig och fortsatte en timme. Hon sov hela tiden. Snacka om bra start på dagen.

Hur min yogaresa började

Det var 2008 och jag var gravid med mitt första barn. Jag var på Barnmässan i Karlstad och halkade in på en gratis ”prova-på-yoga”. Det kunde ju vara skönt att få yoga lite. Vad nu det egentligen var.

Det var bara jag och min mamma där, just på det tillfället. (Hon hängde med som moraliskt stöd.) Och jag minns att det verkade rätt häftigt. Och skönt. Så jag anmälde mig till en kurs. Kanske mest för att jag tyckte lite synd om yogaläraren som bara fick visa mig och min mamma. Och för att jag ville unna mig nåt när jag var gravid.

Och visst var det skönt att gå en gång i veckan. Men det var nog inte förrän några år senare som jag på riktigt skulle fastna för yogan. Och förstå dess riktiga kraft.

Det var på mitt första retreat 2013. En hel lång helg spenderade jag med andra kvinnor. Fick känna potentialen av yogan och fick verkligen känna mig själv på riktigt.

När jag sen gick på gravidyoga för tredje gången 2015, så hjälpte den här kraften mig att hantera smärtan. Att vara närvarande. Att vara lugn. Att andas.

410

Och nuförtiden gör jag yoga varje dag. Det har förändrat mitt sätt att förhålla mig till mitt liv. Mitt sätt att acceptera mig själv, andra och det som händer.

Det är bara sig själv man kan ändra på. Var sann mot dig själv!