November

Du gråa, mörka tid. Ibland känns det inte ens som om det blir ljust om dagarna. Mörkret omger oss från alla håll. Temperaturen verkar inte heller kunna bestämma sig någon gång. Du frestar med snö och solglitter, för att sedan töa bort och bli blask och råkalla vindar.

Men vad vore vi utan dig, kära november? Tiden på året då naturen släpper ifrån sig sina löv och sina färger, för att få pausa en stund. För att bygga upp sig själv och orka spira och grönska på nytt. Tiden på året då djur snart kryper till kojs och passar på att vila upp sig. För att kunna starta om med mer kraft och energi när våren kommer.

Kära november. Du ger oss möjligheten att stanna upp, vända oss inåt och känna in. Tända några ljus, dra en filt över sig och läsa en bra bok. Du ger oss möjligheten att sjunka in i ett långsammare tempo och bara vara. Stanna i mellanrummen.

Var och en väljer själv. Förstås. Hur man vill ta sig an november.

Men kanske kan du ge dig själv en stunds vila. Stanna upp och lämna alla måsten för en stund. Låta dina löv falla och istället ge din kraft till ditt inre. Känna kontakten ner mot marken, hur du rotar dig och står stadigt. Även i den mörkaste av månader. För det kommer finnas tid till att växa och blomstra också. Kanske bara inte nu. Och det är okej.

2 kommentarer på “November

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: